fibbla

Att jag nästan aldrig orkar blogga kan nog bero på att jag har så lite kvar att säga. Många vänner träffar jag så ofta att jag hinner tjata igenom allt jag varit med om tvåhundra gånger innan det händer något nytt. Men nu är det annorlunda.
Idag började jag min andra riktiga skolvecka här i Uppsala. Min första tenta har jag på onsdag så den mesta av tiden går åt till plugg. Men ändå, ändå, är det så mycket som händer som jag inte får sagt. Saker som förmodligen inte alls är så intressanta om man inte lever i det, men ändå saker som känns bra att dela. Så kanske att detta kan bli en dagbok där jag kan dela det jag vill dela med några som vet om adressen och vill läsa.

Bygga ett hem är det jag försöker göra nu. Jag försöker bortse från de beigespräckliga tapeterna, fettfläckarna, det sunkiga badrummet och korridorsköket, och så försöker jag trivas. Vissa dagar trivs jag, andra inte. Och insikten om att mitt hem är där de människorna jag tycker om är blir mer och mer påtaglig. Visst, jag har träffat många nya människor, en del kanske blir kompisar och andra nära vänner men sådant tar ju ett tag. Innan någon är riktigt nära. Kanske blir Uppsala någon gång mitt hem, kanske inte. Men just vill jag bara till mitt riktiga hem, hos Jesper, och katterna, där allt är tryggt och fint.